Sitter i mitt älskade fönter. Det måste vara den bästa platsen i hela vida världen. Funderar. Resfeber, trötthet, uttråkad. Vet inte vad det är men nåt känns inte helt rätt. Eller förresten, jag tror jag vet vad det är. Är bara rädd att falla tillbaka, jag vill inte känna som förut, men det känns som att det inte bådar gott. Jag biter ihop och hoppas att allt löser sig till det bästa. Det här året kanske det blir rätt.